"Give me a reason to come down"

Göteborgstrippen började i söndags morse med en tågresa som tog oss genom den ena lilla hålan efter den andra. I ett synnerligen varmt tåg! Småland och Västergötland är nu utforskat ordentligt sett från ett tågfönsterperspektiv.
Väl framme i Göteborg visade det sig att solen sken och det var 25 grader varmt. Eller nej, fel fel fel, det regnade ju såklart. Det är inte ett riktigt Göteborgsbesök om det inte regnar, så är det bara. Det visade sig senare att vi skulle märka hur det regnar "på riktigt" också...
Hotellet var bra, räkorna var goda, receptionisten var inte snäll.

Efter lite vila på rummet intogs en stadig middag som avslutades med den godaste marängsviss jag ätit.
Sedan begav vi oss mot Ullevi. Med taxi eftersom himlen öppnade sig precis när var påväg till spårvagnen.
Väl framme blev det regnponchoshopping, jagande av en fungerande bankomat (de tillfälligt uppställda matade inte ut sedlar utan litervis med regnvatten) och till sist inköp av turnétröja.
En Magnus Uggla senare klev vi in på Ullevi och i samma sekund slutade det regna. Sorlet från de tusentals människor som redan befann sig där inne gav en fingervisning om vad som väntade när vi tog den sista trappan upp på sektion P3. Känslan av att se allt folk är svår att beskriva, det var en chock. Ska jag välja ett ord att beskriva det med säger jag som Hanna gjorde. "Sjukt!"


Väl på våra platser började vågen rulla. Nog för att man gjort vågen förut, men inte tillsammans med 59 000 andra människor!
Ljuset släcktes och allt drog igång.


Jag skulle kunna gå igenom varenda låt och göra detta till det längsta inlägget i min blogghistoria men det får bli en topp 3 istället.

Like a prayer - Introt doftar Celebration men övergår sen till den låt som tydligen vunnit de flesta omröstningar som Madonnas bästa. Allsång, gungande läktare och en uppenbart peppad Madonna gör detta till kvällens absoluta höjdpunkt. Slutet med den sjunkande brinnande cylindern var grymt cool.





You must love me - Till skillnad från de flesta förståsigpåare gillade jag detta lugna avbrott i showen. Tycker dessutom att det är en riktigt bra låt som får oförtjänt mycket skit. Och ja, jag gillar även den gitarrspelande Madonna. På söndagen lyckades hon med alla ackord till skillnad från lördagens miss som kan ses i detta klipp.






Publiken - nu var jag ju inte på lördagens konsert men i söndags var det ett himla drag och det var som sagt så många som röjde på läktaren att jag nästan blev skraj när Madonna ropade "I want you to jump". Som det gungade under fötterna!


Sista låten, Give it 2 me, borde väl egentligen kvala in på topp tre. Ljuset, mixen, dunket som kändes i varenda del i kroppen... häftigare avslutning kunde man inte önska sig.

En fråga bara, hur ska man kunna toppa den här konsertupplevelsen?